Trött efter att ha agerat Senior Youth Officer från Genèvekontoret i ett rollspel, irriterad på att strukturer och informella regler är det som avgör vem som får makt inom rödakorsrörelsen internationellt.

Ungefär så känner jag mig nu och ännu tröttare på att det här ungdomsmötet också reflekterar samma grupperingar – där vissa vet mer och rycker på axlarna när jag påpekar att det inte är sjyst att skapa situationer där alla inte kan delta på lika villkor.

Att vi är världens största internationella humanitära nätverk är oftast inspirerande och riktigt coolt. Idag är jag mest irriterad på att hjulen rullar precis i samma hjulspår som för sju år sedan när ungdomar i rödakorsrörelsen krävde att 1 av 3 skulle vara ungdomar på vårt största beslutande möte, generalförsamlingen. Vi måste fortfarande kräva vår plats, påminna om att ungdomar finns (och är majoriteten av de frivilliga världen runt!).

Trött och förbannad blir jag, men det går nog över till i morgon när jag tänker på allt bra vi gör världen runt.